Avkastningskrav, ofta benämnt som diskonteringsränta eller kalkylränta, är ett centralt begrepp inom finans och investeringar. För investerare är det avgörande att förstå vilken avkastning som krävs för att en investering ska vara värd risken. Detta koncept är avgörande när det kommer till att fatta informerade beslut gällande aktier, fonder och andra former av värdepapper. I denna artikel kommer vi att utforska avkastningskravets roll i investeringsbeslut, hur det räknas ut, samt dess betydelse i relation till risk och investeringar. Vi kommer även att diskutera olika metoder för att beräkna avkastningskravet och ge tips på hur man kan använda det i sina investeringsstrategier.
Vilken formel kan användas för att beräkna avkastningskravet
En effektiv metod för att beräkna avkastningskravet är att använda den så kallade CAPM-modellen, eller Capital Asset Pricing Model. Denna modell utgår ifrån flera viktiga komponenter:
- Riskfri ränta
- Marknadens riskpremie
- Företagsspecifik riskpremie
- Betavärde
För att få fram avkastningskravet formuleras en enkel ekvation som ser ut så här:
Riskfri ränta + (beta * marknadens riskpremie) + företagsspecifik riskpremie = Avkastningskrav
Den riskfria räntan avser oftast den avkastning man kan förvänta sig från tioåriga svenska statsobligationer, vilket innebär att investerare kan få en stabil avkastning utan att ta någon finansiell risk. Marknadens riskpremie representerar den extra avkastning en investerare kan förvänta sig i förhållande till den riskfria räntan. Den företagsspecifika riskpremien tar hänsyn till unika faktorer som påverkar ett specifikt företag, och beta-värdet används för att bedöma en akties risk i förhållande till den övergripande marknaden. Ett beta-värde på 1,0 indikerar att aktien har följt marknadens rörelser, medan ett lägre eller högre värde indikerar mindre eller större svängningar.
En alternativ metod för avkastningskrav
Även om CAPM-modellen är en vedertagen metod för att beräkna avkastningskrav, väljer många investerare en enklare kalkyl. Här byts beta-värdet och marknadens riskpremie ut mot en mer allmän komponent. Uträkningen ser då ut som följer:
Riskfri ränta + generell riskpremie + företagsspecifik riskpremie = Avkastningskrav
Historiskt har den svenska generella riskpremien legat mellan 3,5% och 6%, medan den företagsspecifika riskpremien vanligtvis ligger mellan 0,5% och 4%. Denna metod är något enklare och kan därför vara att föredra för många investerare, särskilt de som är nya inom området.
Ta hjälp av avkastningskravet vid val av aktier
Att använda avkastningskrav när man utvärderar potentiella investeringar är en klok strategi. Genom att beräkna avkastningskravet kan investerare avgöra om ett bolag är en rimlig investering i relation till den risk som är involverad. Generellt ökar avkastningskravet i takt med att risknivån stiger, medan en stabil och låg risk ofta resulterar i ett lägre avkastningskrav.
Det är också viktigt att notera att marknadens avkastningskrav kan förändras beroende på den riskfria räntans nivå. Om den svenska statsobligationsräntan exempelvis minskar med 1%, kan det leda till att marknaden accepterar ett lägre avkastningskrav med 1%. Det innebär att en lång period av rekordlåga styrräntor har resulterat i lägre avkastningskrav, vilket innebär att den historiska förväntade avkastningen på den svenska aktiemarknaden har minskat från 9-10% till omkring 7-8%.
Riskkalkylering nödvändig vid investeringar
Att investera finansielt medför alltid vissa risker, och därför är det nödvändigt att ha en välgenomtänkt strategi för riskkalkylering. Många privatsparare är dock inte bekanta med avkastningskrav och dess beräkningsmetoder, vilket kan leda till att de fattar ogenomtänkta beslut. Det är viktigt att förstå hur avkastningskravet kan användas för att bedöma riskerna i relation till en investering. Genom att upprätta en solid riskanalys och jämföra det beräknade avkastningskravet med förväntad avkastning kan investerare göra mer informerade och strategiska val.
Sammanfattningsvis är avkastningskrav en fundamental komponent i investeringsbeslut och kan ge värdefulla insikter om en investering är värd att överväga. Oavsett om du använder CAPM-modellen eller en enklare variant är det viktigt att vara medveten om riskerna och enkelt kunna beräkna avkastningskravet i relation till den investering du överväger. Genom korrekt tillämpning av avkastningskrav kan du bättre positionera dig för att nå dina ekonomiska mål.
För den som är intresserad av att hålla sig uppdaterad kring investeringsstrategier, nyheter och matnyttiga artiklar inom finans, rekommenderas det att välja ett medlemskap med tillgång till information som är skräddarsydd för dina behov.